Mannerin Konepajas mångskiftande historia inbegriper både fredstider och krigstider 6/9

Vår historia har framskridit till slutet av 1930-talet och det andra världskriget håller just på att bryta ut.

Mannerin Konepaja har flyttat till sitt nya verksamhetsställe vid Långgatan i Hangö, där det nu fanns tillräckligt med rum för fabriken och lagret. En stor del av verksamheten började bestå av tillverkning av egna produkter, maskiner och anordningar, såsom maskiner för livsmedelsindustrin, hushållsmaskiner, vattenledningsutrustning och gjutprodukter. Den nya landvinningen var höga och långa byggarbeten i järn. Manner byggde och reste först radiomaster i Hangö och senare även i Uleåborg, Vasa och Åbo, vars mast var hela 152 meter hög.

När kriget bröt ut behövdes Manners insats igen inom krigsindustrin. Det visste även fienden som flitigt bombade Manners fabriksbyggnader. Bombningarna orsakade skador på fabriken och man beslutade att först sprida ut verksamheten i Hangö-området, men på order av högkvarteret flyttades produktionen snart längre in i landet, till Lojo. Under vinterkriget tillverkade Manner delar till olika vapen och sjöminor, modifierade artilleriammunition så att den lämpade sig för materielen och laddade hylsor, gjorde bårar för skadade och reparerade fartyg.

När fredsavtalet i Moskva undertecknades 13.3.1940, var ett villkor att Hangö överlåts till Sovjetunionen som marinbas. I Hangö inleddes en febril evakuering av området som skulle genomföras på tio dagar. Som genom ett under lyckades Mannerin Konepaja överföra sin utrustning först till Lojo och därifrån till Lahtis. Sovjetunionen krävde dock att Manners maskiner returneras till Hangö och efter förhandlingar i frågan gjorde man det också, men lyckligtvis mot en ekonomisk ersättning.